MP - Så svarar partierna om framtidens livsmedelssystem, klimat och djurvälfärd

Miljöpartiets svar på våra valfrågor

Miljöpartiet

  1. Hur avser ert parti att verka för en rättvis omställning av det globala och det Sveriges livsmedelssystemet mot hållbara, djurvänliga och klimatresilienta produktionsmodeller?

    Ett hållbart livsmedelssystem är en helhet, där hög djurvälfärd går hand i hand med fossilfrihet, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassningsförmåga, konsumtion av mindre men bättre kött och en högre andel växtbaserad mat. Vi verkar för en omställning av livsmedelssystemet både nationellt och inom EU, och har en mängd förslag som vi arbetar med. I urval: Vi driver på för att EU ska uppdatera och skärpa lagstiftningen om djurvälfärd, och vi vill bland annat förbjuda export av levande djur till länder utanför EU, om lagar och regler gällande djurvälfärd  och standarder inte följs eller inte kan kontrolleras. Vi vill också att alla EU:s frihandelsavtal ska ha ett kapitel om djurvälfärd och att samma standarder för djurvälfärd som vi har i EU ska gälla för länder som vill exportera exempelvis kött och kyckling till EU. Det är även prioriterat att intensifiera arbetet med en global FN-deklaration om djurvälfärd. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är central i sammanhanget, och vi arbetar för en generell omställning bort från stöd som är baserade på lantbrukets storlek (så kallade arealbaserade stöd) som premierar storskalig lantbruksproduktion, till resultatbaserade stödmodeller som premierar miljövärden, små- och medelstora gårdar, och hög djurvälfärd. Vi vill öka antalet djurvälfärdsersättningar, stimulera till längre betestid, utöver lagens krav och utöka beteskravet i lagstiftningen till fler djurarter. Generellt behöver vi äta mindre mängd, men bättre kött, som klarar höga krav på djurvälfärd, och satsa mer på produktion av svenska proteingrödor och växtbaserad mat. All offentlig upphandling av animaliska produkter ska minst leva upp till nivån i svensk djurskyddslagstiftning, och ekologisk upphandling med högre krav på djurvälfärd, ska öka betydligt.
  2. Vilka konkreta styrmedel vill ert parti införa för att minska utsläppen från global och svensk animalieproduktion?

    Miljöpartiet vill se en minskad och mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel. Den storskaliga och industriella köttproduktionen, samt överkonsumtionen av kött, är skadlig för klimatet, miljön och vår hälsa, och bygger på en djurhållning som ofta orsakar stort lidande för djuren.
    Vi vill införa en antibiotikaskatt på kött där antibiotika överanvänts i djurhållningen. Det skulle uppmuntra till att välja mindre mängd, men bättre kött. Vi vill också öka andelen ekologisk produktion och konsumtion genom att återinföra ekomålen i livsmedelsstrategin, höja ersättningsnivåerna och införa nya stimulanser för att göra ekologiskt attraktivt. Vi vill sänka momsen på ekologisk mat. Ekologisk produktion kan inte bli lika intensiv och storskalig på grund av de högre kraven på djurvälfärd, samt frånvaro av bl.a. konstgödsel i produktionen av foder. Vi arbetar för att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat innebär framför allt en ökad andel växtbaserad mat, och fler vegodagar på menyn, men också hållbara animaliska livsmedel som kommer från djur som betar gräs, exempelvis våra naturbetesmarker, och inte föds upp på sådant som vi människor kan äta.

    Animaliska livsmedel som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige, ska inte kunna serveras inom offentliga verksamheter.  Vi vill höja kraven i EU:s djurvälfärdslagstiftning och därmed försvåra en produktion som inte håller måttet vad gäller djurvälfärd och dessutom genererar väldigt mycket utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi att de livsmedel som importeras till EU ska uppfylla samma krav som i relevant EU-lagstiftning, exempelvis gällande djurvälfärd.

    Vidare vill vi utreda ekonomiska incitament för att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan i hela EU, och vi vill införa EU:s avskogningslag, vars införande är uppskjutet, och stoppa importen av kött från avskogade regnskogsområden. Rent generellt vill vi också minimera djurtransporter och den tid som djuret transporteras, här behöver EU:s lagstiftning skärpas kraftigt. Grundregeln måste vara att djuret alltid slaktas på det slakteri som ligger närmast (och allra helst vill vi se en utveckling av mobila slakterier).
  3. Hur vill er parti använda offentlig upphandling av mat i skolor, vård och omsorg för att stärka klimat- och djurvälfärdsmål i Sverige?

    Ja, krav på hög djurvälfärd ska vara en en självklart del i offentlig upphandling. Ekologisk produktion innehåller högre krav på djurvälfärd än konventiuonell produktion, därför vill vi återinföra målen om ekologisk produktion och offentlig konsumtion i livsmedelsstrategin, som Tidöregeringen har tagit bort. Målen om 30% ekologiskt brukad areal till 2030 och 60% i offentlig livsmedelskonsumtion ser vi som en miniminivå. Sverige bör sikta högre. Vi har också motionerat i riksdagen om att stötta kommunerna att klara ekomålen, genom att införa ett stöd för kommunernas upphandling av ekomat. Det skulle även i förlängningen stötta ekobönderna. 
  4. Hur vill ert parti integrera djurvälfärd i Sveriges klimatpolitik, inklusive NDC-åtaganden inom EU och FN:s klimatramverk?

    Vi anser att Sverige skyndsamt måste ta fram en plan för jordbrukets klimatomställning, som även ska inkluderas i den nationella klimathandlingsplanen som varje regering tar fram. Den nationella klimathandlingsplanen är en grundbult i Sveriges arbete för att nå våra åtaganden inom EU och FN, men även för att nå de nationella klimatmålen. En plan för jordbrukets klimatomställning bör utgå från ett helhetsperspektiv på klimat, biologisk mångfald och djurvälfärd och synergier mellan att uppfylla samhällsmål på dessa områden samtidigt, däribland djurskyddslagens krav på djurens rätt till sitt naturliga beteende, som i dagsläget inte uppfylls i stora delar av svensk animalieproduktion.
  5. Hur vill ert parti motverka risker kopplade till zoonoser, antibiotikaresistens och folkhälsoproblem orsakade av industriell djurhållning?

    En god djurhållning är en förutsättning för att minska riskerna för zoonoser/pandemier och vi anser även att skydd av habitat för vilda djur är viktigt av den anledningen. Vi anser att handel med levande vilda djur ska förbjudas.

    Den storskaliga och industriella köttproduktionen, samt överkonsumtionen av kött, är skadlig för klimatet, miljön och vår hälsa, och bygger på en djurhållning som ofta orsakar stort lidande för djuren. Den oerhörda trängseln inom djurhållningen är varken acceptabel på grund av det lidande den orsakar, men utgör också en risk för sjukdomsspridning. All djurhållning måste utgå från höga krav på djurvälfärd, och den svenska djurskyddslagens krav på djurens rätt till sitt naturliga beteende måste efterlevas i praktiken. I god djurhållning behövs inte en överanvändning av antibioitika, därför hänger frågorna om djurvälfärd och antibiotikaresistens nära samman. En ökad inriktning mot småskalighet inom lantbruket är också en förutsättning för ökad djurvälfärd.  
  6. Hur ska ert parti säkerställa att svenska livsmedels- och foderimporter inte bidrar till avskogning och förlust av biologisk mångfald i andra länder?

    Vi vill att EU:s avskogningslag, som är uppskjuten, införs, och genomförs på ett ambitiöst sätt. Importen av kött från avskogade regnskogsområden måste stoppas. Vi vill att de livsmedel som säljs på EU:s inre marknad ska uppfylla samma krav som i relevant EU-lagstiftning, till exempel EU:s miljökrav och EU:s djurvälfärdslagstiftning.
  7. Hur avser ert parti att minska sårbarheten i dagens globala livsmedelskedjor, där livsmedel och foder ofta transporteras över flera kontinenter innan de når konsumenter?

    Ett hållbart livsmedelssystem är en helhet, där hög djurvälfärd går hand i hand med fossilfrihet, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassningsförmåga, konsumtion av mindre men bättre kött och en högre andel växtbaserad mat. Vi vill öka den svenska försörjningsförmågan av livsmedel och insatsmedel, som system för hållbar näringstillförsel, fröer och foder till produktionen, och göra hela livsmedelskedjan fossilfri. För att göra det är det även nödvändigt att öka självförsörjningsgraden och andelen små- och medelstora lantbruk. En konsumtion som är inriktad på mindre men bättre animalieprodukter, där djurvälfärden är hög, innebär också en högre andel lokalt producerade animalieprodukter, som också baseras på lokala kretslopp av foder, stallgödsel och bättre växtföljder. 
  8. Vilken roll tycker ert parti att Sverige bör spela på framtida COP-möten för att driva global omställning mot hållbara, rättvisa och djurvänliga livsmedelssystem?

    Sverige bör inta en offensiv roll och visa på hur en helhetssyn på livsmedelssystemet, där hög djurvälfärd går hand i hand med fossilfrihet, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassningsförmåga, konsumtion av mindre men bättre kött och en högre andel växtbaserad mat. Vi ska göra jobbet på hemmaplan, för att visa att det är möjligt och leda genom positiva exempel. Självklart ska vi också implementera vår egen djurskyddslag fullt ut och följa åtaganden inom EU och FN gällande klimat, miljö och natur.
  9. Vilken förändring vill ert parti se av framtida CAP så att EU-stöden i högre grad kopplas till miljö, klimat och djurvälfärd?

    Vi ser stor potential att göra omfördelningar inom nuvarande jordbruksbudget (CAP), som skulle gynna svenska lantbrukare. Det är fortfarande så de allra största lantbruken gynnas mest,  80% av budgeten går till 20% av gårdarna, dvs de allra största gårdarna. Vi ser stora behov av investeringar i omställning, klimatanpassning och vattentillgång, vilket vi vill att budgeten ska användas till i mycket större utsträckning. Vi ser med oro på att miljöersättningar och miljöinvesteringar i kommissionens förslag nu ska kräva medfinansiering. Vi vill likt idag att en del investeringar, tex icke-produktiva, men som stärker klimatanpassning och ekosystem ska kunna vara 100% EU-finansierat, samma med miljöersättningar som vi tycker ska fungera som incitament, och inte bara täcka kostnader och inkomstbortfall.