Kuta Beach på Bali – inget semesterparadis

Att få släppa ut en nykläckt havssköldpadda i havet låter som en dröm för många semesterfirare. På Bali har det blivit en av de mest eftertraktade turistupplevelserna. Men bakom den känslosamma upplevelsen finns en problematisk kommersiell verksamhet – som bygger på att ägg plockas från naturen, sköldpaddsungar hålls i fångenskap och att vilda djur blir en turistattraktion. 

Innan jag besökte Kuta Beach Sea Turtle Conservation Center hade jag läst om platsen. Den beskrevs som en av Balis mest populära och genuina naturupplevelser. Turister började köa redan tidigt på morgonen för att få en plats när dagens sköldpaddsungar skulle släppas ut i havet. Bilderna på sociala medier visade leende människor med en liten havssköldpadda i handen – en upplevelse som marknadsfördes som ett sätt att hjälpa en hotad art. 

Ägg som flyttats långt 

När jag kom dit var anläggningen stängd. En skylt informerade om att äggen ännu inte var redo att kläckas. För den som inte visste mer kunde det låta som ett tecken på att verksamheten följde naturens rytm. Men ju mer jag tittade runt, desto fler frågor väcktes. Mitt på stranden stod en stor konstgjord sköldpadda av betong. Under den låg hundratals nedgrävda ägg. På skyltar fanns information om var äggen hade samlats in. Jag började läsa namnen. De kom inte bara från Bali. 

Äggen hade hämtats från många olika delar av Indonesien, ibland hundratals kilometer bort. Det handlade alltså inte om att skydda en lokal strand där sköldpaddor riskerade att få sina bon förstörda. I stället transporterades ägg från olika delar av landet till en plats där kläckningen blivit en turistattraktion. 

Det säger en hel del. 

I naturen väljer havssköldpaddor själva var de lägger sina ägg. Temperaturen, sandens egenskaper och strandens läge påverkar både utvecklingen och kläckningen. Att flytta ägg innebär alltid en risk och rekommenderas bara när ett bo är direkt hotat, exempelvis på grund av översvämning. Att rutinmässigt samla in ägg för att skapa en turistupplevelse är något helt annat. När ungarna väl kläcks hålls de ofta kvar i plastbaljor eller plastburkar tills det är dags för nästa grupp turister att släppa ut dem. 

Påfrestande fångenskap 

Problemet är att havssköldpaddsungar är anpassade för att ta sig till havet direkt efter kläckningen. Den korta vandringen från boet till havet är en viktig del av havssköldpaddornas naturliga utveckling. Under den lär de känna stranden och orienterar sig med hjälp av jordens magnetfält. Forskare tror att det hjälper honorna att hitta tillbaka till samma område när de många år senare ska lägga sina egna ägg. Om ungarna hålls kvar i fångenskap innan de släpps ut kan den naturliga processen störas.  

Forskning visar också att sköldpaddsungar som hålls i bassänger eller baljor innan utsläpp kan drabbas av stress, skador på fenor och skal samt förändrade beteenden. De förbrukar dessutom en del av sina energireserver medan de väntar. De reserverna är avgörande under de första dygnen i havet, då ungarna måste simma nästan oavbrutet för att nå öppnare vatten där risken att de blir uppätna är mindre. 

Argumentet att endast omkring en av hundra sköldpaddsungar överlever i naturen används för att motivera att människor ska hålla dem i fångenskap en tid innan utsläpp. Men det finns mycket begränsat vetenskapligt stöd för att kortvarig uppfödning eller fördröjd utsättning förbättrar överlevnaden i det vilda. Tvärtom finns en uppenbar risk att ungarna lämnar stranden med sämre förutsättningar än de skulle ha haft om de fått följa sitt naturliga beteende. 

Naturvård blir underhållning 

Jag tänkte på alla de människor som kommer hit med en genuin vilja att göra något gott. De flesta vill hjälpa. De får höra att de räddar en hotad art. De får hålla en nykläckt sköldpadda i handen, ta ett foto och se den försvinna ut i vågorna. Det blir ett fint semesterminne och en känsla av att ha gjort skillnad. 

Men naturvård handlar sällan om att människor ska vara en del av djurens första steg i livet. Det handlar ofta om motsatsen: att ge djuren möjlighet att klara sig utan oss. För havssköldpaddor innebär det att skydda deras naturliga stränder, minska tjuvplockningen av ägg, bevara livsmiljöerna och låta de nykläckta ungarna ta sig till havet direkt, utan att först bli en turistupplevelse. 

När jag lämnade stranden la jag märke till att den konstgjorda sköldpaddan var det första besökare såg. Den var byggd för att symbolisera bevarande. För mig blev den i stället en symbol för hur lätt naturvård kan förvandlas till underhållning när djurens behov hamnar i skymundan.  

Och kanske är det just det som är den viktigaste lärdomen av alla: att det bästa sättet att hjälpa en havssköldpadda inte är att hålla den i sin hand. Det är att se till att den aldrig behöver vara där från första början. 

Skriv på för djurvänlig turism 

Som turister har vi större möjlighet att påverka än vi kanske tror. Om vi väljer bort attraktioner där vilda djur hålls i fångenskap eller används för närkontakt och fotografering skickar vi en signal om att djur inte ska vara rekvisita för vår underhållning. Den bästa upplevelsen av vilda djur är den där de får förbli just vilda. 

Genom att skriva under vårt djurvänliga löfte säger du nej till djurplågeri och ja till djurvänlig turism. Ditt ställningstagande är ett tydligt budskap till turistindustrin att djurvänligt resande är viktigt. 

Skriv på och gör skillnad för djuren!

Jag skriver på för djurvänlig turism