Över en halv miljard grisar i världens djurfabriker

Årligen föds runt 80 miljarder grisar, kycklingar, kor och andra landlevande djur upp i den globala livsmedelsindustrin. Omkring 55 miljarder av dem hålls i djurfabriker som innebär mycket lidande för djuren.

I djurfabrikerna ligger fokus på produktion av kött, ägg och mjölk. Inte på djurens välfärd som kännande, levande varelser med artspecifika naturliga behov. Djuren behandlas som handelsvaror som ska generera pengar. Att brutalt tränga ihop djur i uppfödningsanläggningar där de inte kan bete sig naturligt är en helt oacceptabel djurhållning.

Grisar i köttindustrin

Omkring 600 miljoner grisar hålls i storskaliga uppfödningsanläggningar runt om i världen. Många suggor i de här djurfabrikerna tillbringar en stor del av sina liv i burar som är så små att de inte ens kan vända sig om. De får smärtsamma sår från metallstängerna i burarna och biter i stängerna i sin frustration. Frågan om ett burförbud för grisar och andra djur i lantbruket är högaktuell i EU – och ligger just nu på EU-kommissionens bord för beslut.

Vid ungefär åtta månaders ålder paras eller insemineras suggorna för att bli dräktiga. Det är vanligt att de får stora kullar varje gång de föder och det brukar vara i genomsnitt två gånger per år. Det är inte ovanligt att många smågrisar dör. När suggan slaktas är hon runt fyra år och har fött mellan fem och åtta kullar.

Smågrisarna stympas strax efter födseln. Deras svansar klipps, tänderna filas ner och hangrisar kastreras, vanligtvis utan smärtlindring. Det är inte ovanligt att ungarna diar sin mamma medan hon är instängd i en bur. Kultingarna får bara stanna kvar hos sin mamma några få veckor. Under tiden grisarna växer sig stora hålls de ofta trångt och mörkt. De onaturliga och stressande förhållandena i djurfabrikerna leder till att de utvecklar beteendestörningar, som att de kan börja bita på varandras svansar. En åtgärd är därför att ta bort svansarna.

I Sverige finns omkring 130 000 grisar i livsmedelsindustrin. Här får suggorna inte hållas i burar. Det är inte heller tillåtet att klippa svansarna på grisar, klippa ner griskultingars tänder eller kastrera dem utan bedövning. Kultingarna får bara vara med mamman i tre till fyra veckor och nästan alla grisar i Sverige hålls inomhus utan möjlighet att vara ute. Transporten till slakt och bedövningen med koldioxid eller el vid slakten kan leda till mycket lidande.

Krav på förbättringar för grisarna

World Animal Protection anser att förhållandena i djurfabrikerna är helt oacceptabla. Vi arbetar för att stärka grisarnas välfärd på många olika sätt:

• Grisar ska få röra sig fritt och leva tillsammans med andra grisar som de sociala djur de är.
• Suggor ska inte längre få hållas i burar och fixeras.
• Suggor ska ha möjlighet att bete sig naturligt i samband med att de ska föda, till exempel att bygga bo och ha tillgång till halm.
• Förbud mot svanskupering, smärtsam kastrering och tandklippning.
• En ansvarsfull antibiotikahantering. Djur ska hållas i system som inte gör dem sjuka.
• I Sverige behövs en utfasning av den nuvarande bedövningsmetoden med koldioxid, som kan leda till mycket lidande.
• Livsmedelskedjor bör ställa krav på de produkter som de köper in, så att grisarnas välfärd gynnas.
• Politikerna måste se till att grisarnas välfärd stärks med skärpt djurskyddslagstiftning och se till att den verkställs.

Djurfabrikerna måste avvecklas

World Animal Protection vill inte bara förbättra djurvälfärden för grisar och andra djur i livsmedelsindustrin här och nu – vi vill också på sikt ha en genomgripande förändring av hela det globala livsmedelssystemet. Ett första steg mot ett systemskifte är ett stopp för utbyggnad av nya djurfabriker. En betydande minskning av den djurbaserade livsmedelsproduktionen kan sedan successivt öppna vägen för fler djurvänliga och växtbaserade alternativ.

Förutom att miljarder djur utsätts för lidande bidrar djurfabrikerna också starkt till utsläppen av växthusgaser, som leder till de katastrofala klimatförändringarna. Djurindustrins hänsynslösa skövling av skogsområden i Brasilien ökar det akuta klimathotet genom frisättning av växthusgaser och genom att förstöra massor av växtlighet som kunde ha tagit upp koldioxid i framtiden. Avskogningen innebär också att de vilda djuren som finns där mister sina hem, skadas eller dödas, när regnskogen bränns ner och den kvävande brandröken sprider sig. För att undvika en klimatkatastrof är det helt nödvändigt att ställa om till ett mer växtbaserat livsmedelssystem.

Djurfabrikerna är dessutom smitthärdar för spridning av allvarliga sjukdomar. En mycket oroande tendens är den utbredda antibiotikaresistensen. Största delen av världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin. Inte bara för att behandla sjukdomar, utan också för att stimulera en snabb tillväxt hos djuren eller förebygga sjukdomar på grund av dålig djurvälfärd. Den här överanvändningen av antibiotika driver på antibiotikaresistensen hos bakterier, som gör det svårare att behandla infektioner hos djur och människor. Över en miljon människor dör varje år i världen på grund av antibiotikaresistensen hos superbakterier.

För djurens, mänsklighetens och hela planetens framtid måste de grymma, hälsofarliga och klimatskadliga djurfabrikerna avvecklas. I slutet av förra året överlämnade World Animal Protection namninsamlingen ”Stoppa Fulköttet!” till den svenska regeringen, för ett bättre livsmedelssystem: Närmare 10 000 uppmanar regeringen att stoppa fulköttet

Mejla din bank

Bankerna investerar hundratals miljoner i köttbolag där grisar och andra djur hålls under plågsamma förhållanden. Genom att kontakta din bank han du ändra på det. Mejla och kräv att din bank:

• slutar investera i köttbolag som har dålig djurvälfärd
• lever upp till sina hållbarhetslöften i gröna fonder
• tar fram djurfabriksfria alternativ inom premiepensionen

Mejla din bank här!