Hur går det för de räddade dansaporna?

Det går fortfarande bra för Jono och de andra aporna trots att deras väg tillbaka till bra hälsa och välbefinnande är lång och komplex. I rehabiliteringscentret sattes aporna i karantän i 2 –3 månader för att säkerställa att inga sjukdomar hade spridits sig. De undersöktes och behandlades för skador och sjukdomar som är vanliga efter år av lidande och exploatering, som undernäring, mask, parasiter och öppna sår. Aporna var traumatiserade, allvarligt skadade och vissa behövde opereras. Här får de all den hjälp de behöver så att de till slut kan återgå till ett liv i det vilda. 

När rehabiliteringen är klar så att aporna kan klara sig själva och har skapat en stark grupp, en ny storfamilj, ska de få komma till ett djurvänligt reservat på ön Nusa Barong, utanför Javas kust.  Där kommer de äntligen att vara fria att utforska trädtopparna, leta efter frukt, umgås med vänner och leva vilda liv. Att kunna hjälpa apor som upplevt så mycket grymhet att återhämta sig från sina fruktansvärda upplevelser känns fantastiskt. Ett liv i det vilda väntar! 

Hur går det för Jono 

Jono, som var den apan som räddades först, har återhämtat sig ganska bra sedan dess. Först genomgick han några svåra operationer och behandlingar. Han behövde tandkirurgi eftersom hans förra ägare hade klippt av hans hörntänder. Men med tiden återfick han sin hälsa, och personalen började se hans lugna och sociala beteende.  

Jono har god aptit: han gillar stjärnfrukt, banan, drakfrukt och syrsor. Gruppen av apor drabbades av ett utbrott av tuberkulos men nu är alla friska. Jono har fått ett stelkrampsvaccin och avmaskningsmedicin. Han kommer att bli en perfekt ledare för andra. Han har ett vackert stort rundat huvud, vita cirklar runt ögonen och ett ärr på näsan. Han är mycket aktiv och gillar att ta hand om andra medlemmar i gruppen. Gruppen består just nu av Panjul, Unyil, Franky, Dicky, Ucil, Boy, Aril, Joni, Bocil, Momon, Joko Subur.  

Vad har hänt den senaste tiden 

Efter att ha varit i karantän och ensam i en bur kom Jono in i socialiseringsburen i april. I den större buren är det fler apor och de vänjer sig vid varandra och bildar långsamt och säkert en liten familj. Under de första dagarna visade han en del stereotypiskt beteende. Han började klättra upp och ner när saker blev lite stressiga för honom, som när bråk eller tjafs uppstod bland gruppmedlemmarna. 

Vi är övertygade om att detta beror på hans förflutna. Jono har genomlidit så mycket smärta och stress under hela sitt liv. Stereotypa beteenden uppstår bland djur som genomgår svåra trauman och lidande, och det behövs tid för att läka dem. Vanligtvis läker de med tiden när de är i en familj. Under den första veckan i socialiseringsburen visade Jono det här beteendet ungefär två gånger om dagen, men sedan avtog det. Med tiden blev Jono mer självsäker och ingriper när det är problem i gruppen. Han kommer få chansen att växa till en bra ledare.  

I maj blev den nya familjen i socialiseringsburen komplett: Jono, Unyil, Panjul och åtta andra räddade dansapor är nu dag och natt tillsammans i samma stora lekrum. 

I anläggningen för socialisering som ligger bredvid  – som är ett väntrum för det större området – är det några apor som fortfarande vänjer sig vid att vara nära den större gruppen. Dessa apor är Wanto Jono, Amel, Meli, Momon, Joko och Juni. Vi är övertygade om att de snart kommer att ansluta sig till de andra. 

Unyil är en annan av de 31 apor som nu är i säkerhet hos Jakarta Animal Aid Network (JAAN). Denna tvååriga apa stals från det vilda som bebis och tvingades in i den grymma industrin med dansande apor i Indonesien. Fastkedjad och berövad sociala kontakter var han skör och rädd när räddningsteamet tog hand om honom. 

Unyil behövde tid för att läka – både från sjukdom och från osäkerheten efter att ha blivit räddad. Men tack vare generösa djurvänner har han genomgått en fantastisk förvandling. 

Unyil blomstrar. Han är frisk, aktiv och älskar sina favoritsnacks – tempeh och bananer. Han har nyligen testat negativt för tuberkulos, fått alla sina vaccinationer och har nu officiellt flyttat ut ur karantänen till socialiseringsburen. 

Och här kommer det bästa: Unyil älskar att vara en del av gruppen. Han är lekfull, självsäker och social – han plockar ständigt i pälsen på sina vänner och sprider glädje till dem omkring sig. Med sin unika korta svans och soliga personlighet säger teamet på JAAN att det är omöjligt att inte älska honom. 

Men Unyils resa är inte över än. Han och de andra aporna behöver fortsatt omsorg, näringsrik mat, medicinskt stöd och en trygg, stimulerande miljö. Tack till alla som hjälpt Unyil och de andra aporna att återfå sin frihet och det vilda liv de förtjänar. 

Vi kommer fortsätta hålla dig uppdaterad om hur det går för Jono, Unyil och de andra apkompisarna.  

Bilderna / filmerna är tagna av Jakarta Animal Aid Network.