På väg mot friheten
Nyheter
När räddade sengångare släpps ut i naturen kommer de till ett nytt område med nya ljud och nya lukter att vänja sig vid. Därför bygger vi nu ”halvvägsinhägnader”, som hjälper dem att klara sig bättre när de återvänder till naturen.
I Amazonas tas sengångare från det vilda och plågas i turistindustrin. Många av dem är bara små ungar, som fortfarande behöver sina mammor. Vi vill hjälpa räddade sengångare med att komma tillbaka till naturen, så vi har finansierat två ”halvvägsinhägnader”, där de lär sig att klara sig själva när de sätts tillbaka ut i regnskogen.
Sengångare sätts ut i skyddat område
Räddningscentret AIUNAU i Colombia, som vi stödjer, ger räddade sengångare den omsorg de behöver.
När ungarna på centret rehabiliterats från misshandeln i fångenskap och är tillräckligt stora, är det dags att föra tillbaka dem till naturen.
De anställda försöker komma nära det område där djuren kommer ifrån eller hittades. Det är dock inte alltid möjligt. De gånger det inte går kommer de i stället till ett skyddat, privatägt skogsområde 60 mil norr om AIUNAU.
Här finansierar vi två stora inhägnader där sengångare sätts ut som ett slags ”halvvägsställe” på sin väg tillbaka till naturen. I inhägnaderna kan sengångare vänja sig vid området, ljuden, lukterna och klimatet i sitt nya hem. Det rustar dem bättre för att sedan klara sig själva i regnskogen.
Inhägnaderna hjälper sengångare på vägen
Paul Bentacur, som äger det skyddade området, berättar:
”Det är alltid svårt för djur att flyttas från ett kallare område, där AIUNAU ligger, till ett varmare område som här. Nu får sengångare en skyddad plats att leva på som ´uppvärmning´. Det är till stor fördel för dem när de kommer tillbaka till naturen på riktigt. Då har de redan anpassat sig till vädret och platsen och känner igen ljuden från exempelvis de rovdjur som lever här.”
Den lille sengångarungen skrek oavbrutet
Bland de sengångare som nyligen kommit till AIUNAU finns den här lilla ungen som bara är två månader gammal. Det var en polisman i en liten stad som konfiskerat honom.
När ungen kom till centret var han uttorkad, undernärd och extremt stressad. Han skrek oavbrutet första dagen – troligen en reaktion på att han tagits från sin mamma alldeles för tidigt. Han fortsatte att skrika i flera dagar, men tack vare omsorgen från personalen har han nu börjat komma till ro. Han skriker inte längre.
Det kommer troligen att ta upp till ett år innan han är redo att återvända till naturen.
Vill du vara med och skydda sengångare och andra vilda djur från turistindustrin?
Nu får sengångare en skyddad plats att leva på som ´uppvärmning´. Det är till stor fördel för dem när de kommer tillbaka till naturen på riktigt.