Centret som räddar regnskogens långsamma invånare

19 september 2017

I en naturskön dalgång nära staden Caldas, åtskilliga kilometer från Medellin i Colombia, ligger räddnings- och rehabiliteringscentret AIUNAU, vår senaste samarbetsorganisation. Där står veterinärer och djurskötare redo att ta hand om sengångare som misshandlats i turistindustrin.

Sengångare kan bli upp till 80 cm långa och väga drygt 6 kilo. Deras decimeterlånga klor är utformade som hakar, så att de kan hänga sig fast upp och ner i höga träd. Sengångarna är ett av regnskogens långsammaste däggdjur och har dessutom extremt dålig syn och hörsel. Det gör dem till ett lätt byte för människor som vill använda dem för turistselfies.

De kan bli upp till 40 år gamla när de lever i frihet, men de som hamnar i turistindustrin dör ofta efter ett halvår. 

På räddningscentret får sengångarna vård och rehabilitering för att kunna återgå till ett naturligt liv i det vilda, men behovet är större än vad de för tillfället har kapacitet för. Därför har vi just inlett ett samarbete där vi ska hjälpa AINAU att bygga ut sin verksamhet för att kunna ta emot fler djur. Du kan bidra med en gåva >>

På räddningscentret finns ett utbildningsområde för besökare, en veterinärklinik och en stor inhägnad med träd där sengångarna kan bygga upp sitt självförtroende innan de släpps fria.

När en ny sengångare kommer till centret undersöks den först noga och får sedan bo i en korg fylld med mjuka filtar. De ska likna mammans päls och ge lite tröst åt detta föräldralösa barn. Korgen placeras i en separat modul eller skjul, som personalen kallar ”Livmoder” och som ger skydd åt sengångarbebisarna.

”Livmodern” har jordgolv, som ska likna skogens mark. Varje sengångare har ett eget litet träd med grenar på stammen så att den kan öva sig på att klättra. Frukt och grönsaker är fästa med klädnypor på grenarna så att djuren kan utforska och öva på sina naturliga färdigheter.

Denna livsmiljö har omsorgsfullt utformats för att ge bästa möjliga omvårdnad och ändå största möjliga frihet åt de räddade djuren. Skjulet ger sengångarna tillräckligt med plats för att kunna röra sig och utforska men personalen kan ändå lätt nå dem utan att behöva klättra på stegar eller använda specialutrustning. Väggarna och taken är gjorda av genomskinligt material som håller värmen, samtidigt kan djuren se ut på de omgivande träden och bli bekanta med naturen där de hör hemma. Området har två väggar av trådnät, som ger djuren möjlighet att känna av skiftande vindar och temperaturer utan att utsättas för umbäranden.

En träbänk finns längs väggen, där sengångaren kan undersökas av veterinär och övrig personal utan den onödiga stressen av att föras till främmande omgivningar. Bänken är också platsen där sengångarnas sängar, de flätade korgarna, är placerade så att de kan klättra i och ur som de vill.

Tinka Plese leder centret som har funnits i 20 år. Hon har räddat många sengångare genom åren och säger:

"Det är alltid en stor sorg när det kommer en sengångare till oss, eftersom vi vet att den har lidit. En ännu större sorg är det när den dör, vilket tyvärr ibland händer eftersom de är så känsliga. Men varje sengångare som vi kan släppa ut i naturen igen fyller oss med glädje."

Bidra till att hjälpa ännu fler djur - ge en gåva idag >>

Läs mer om vårt arbete för att skydda vilda djur i underhållning >>

"Det är alltid en stor sorg när det kommer en sengångare till oss, eftersom vi vet att den har lidit."