Varför sprider NWT en felaktig bild av betesrätten?
Nyheter
Den 4 september publicerade Nya Wermlands-Tidningen (NWT) en ledare som var starkt kritisk till svenska kors rätt att vara ute på bete. Eftersom artikeln innehåller det felaktiga påståendet att ”empirin säger att korna ofta både vill vara och mår bättre inomhus än på betet” ville vi bemöta detta i tidningen – men har tyvärr inte getts tillfälle till det.
Roger Pettersson, svenska World Animal Protections generalsekreterare, beklagar att NWT fortsätter att sprida felaktigheter av detta slag:
– Det startade med att LRF ifrågasatte betesrätten som funnits i Sverige sedan slutet av 1980-talet. Sedan föreslog en statlig utredning att betesrätten skulle försämras. Men förra året sa regeringen nej till utredningens förslag med hänvisning till EU-stöd för svenska bönder med kor på bete. Det skedde mot bakgrund av att forskningen tydligt visar att bete är bra för kors hälsa – och att vi och andra i kampanjen ”Jag vill beta” överlämnade lista med 165 000 namn till riksdagen som stöd för beteskravet. Så varför fortsätter NWT trots detta att argumentera mot betesrätten – i strid med regeringens beslut, en stark folkvilja och vad forskningen visar?
Tydligt forskningsläge
Kor är starkt motiverade att få gå ut, röra sig fritt, beta och utföra sina naturliga beteenden. Studier visar att kor ofta aktivt väljer bete när de ges möjligheten, även när de har tillgång till moderna och välutrustade stallar. Att betet är viktigt för kornas välfärd bekräftas bland annat av tunga expertinstanser som Jordbruksverket och EU:s myndighet för livsmedelsäkerhet, EFSA. Den del av näringen som vill avskaffa beteskravet har inte ens kunnat finna stöd för det i sina egna studier.
Utomhusvistelsen kan förbättra kornas hälsa genom att de får mer motion och att risken för skador på ben och klövar minskar när det får gå på gräs i stället för hårda inomhusgolv. Rent generellt får kor på bete större möjlighet att röra sig friare och mer naturligt än i en ladugård och det kan innebära att de upplever betydligt mindre stress.
Inte betesrätten som hotar landsbygden
NWT hänvisar till den ratade utredningen som belägg för att betesrätten är ett hot mot landsbygden för att kravet ”försvårar expansion och investeringar, och till och med leder till nedläggning”. Men faktum är att utvecklingen mot allt färre mjölkkor och gårdar i hög grad beror på att korna pressas till att producera större mjölkmängder och att ostproduktionen flyttats till Danmark.
Under perioden 2005–2015 minskade antalet kor med 20–25 procent medan mjölkinvägningen endast minskade med 5–10 procent. Färre kor producerar alltså mer mjölk per ko. Ett återtagande av ostproduktionen till Sverige skulle dessutom motsvara cirka tusen nya gårdar.
Är det inte snarare så att betesrätten bidrar till att bevara landsbygden? Betande djur har under århundraden skapat naturbetesmarker och kulturlandskap. Utan bete försvinner både biologisk mångfald och ett viktigt kulturarv. Det är svårt att förstå hur en politik som minskar djurens möjlighet att beta och riskerar att utarma våra hagmarker skulle gynna en levande landsbygd.
Så frågan är vilken landsbygd NWT förväntar sig av en avskaffad betesrätt? Ökad stordrift i mjölkproduktionen med permanent inomhusvistelse som försämrar kornas hälsa, hotad biologisk mångfald och färre öppna landskap? Är det den framtidsvisionen NWT vill gå i bräschen för?
