Vegobarometern: Vi äter allt mer vegetariskt
Nyheter
Trenden är tydlig: svenskarna har mindre kött på sina tallrikar. I dag äter nästan 60 procent vegetariskt minst en gång i veckan. Den här vegotrenden är i linje med World Animals Protections arbete för att förändra dagens problematiska livsmedelssystem med djurfabriker.
Kantar Sifo gör Vegobarometern på uppdrag av Axfood, ett av de stora dagligvarubolagen, där bland andra butikskedjorna Willys och Hemköp ingår. Vegobarometern har kartlagt svenska folkets kostvanor sedan 2016.
Julia Engqvist, som är kampanjansvarig i World Animal Protection Sverige, säger:
”Det är dags att avveckla den industriella djurhållningen i livsmedelsindustrin, så att vi kan skapa en djurvänligare framtid och minska risken för allvarliga klimatförändringar. Vegobarometern visar glädjande nog en tydlig utveckling i den riktningen under de senaste åren.”
De som äter minst en helt vegetarisk måltid en dag i veckan, har blivit betydligt fler sedan Vegobarometern började sammanställas. För sex år sedan var de 45 procent och nu har andelen stigit till 59 procent. I den här gruppen definierar sig 9 procent som vegetarianer eller veganer, jämfört med 6 procent 2016.
Andelen som aldrig äter helt vegetariska måltider har under samma period minskat kraftigt från 21 till 12 procent. De som inte hakar på vegotrenden är särskilt män och äldre.
Miljö och etik
Med den här stora ökningen av dem som väljer bort kött är det kanske inte så förvånande att de som planerar att äta mindre kött i framtiden har minskat något under undersökningsperioden. Från runt en fjärdedel under de flesta föregående åren till 21 procent nu. Den typiska personen som överväger att äta mer vegetariskt är en yngre kvinna.
De flesta som är intresserade av att äta mindre kött, 67 procent, anger miljö och klimat som främsta anledning. Det är den högsta andelen under hela undersökningsperioden och miljö/klimatskäl har varit det i särklass viktigaste skälet under hela undersökningsperioden.
Hälsoskäl har pendlat mellan 18 och 37 procent utan tydlig tendens, medan djuretiska och andra etiska motiv legat stadigt som tredje viktigaste skäl runt 10 procent.
Miljö/klimatskäl och etiska/djurrättsskäl står alltså i dag tillsammans för nästan 80 procent av de angivna motiven för att vilja äta mindre kött, jämfört med drygt 70 procent som högst tidigare (2019). De här två skälen överensstämmer väl med World Animal Protections arbete för en omvandling av dagens ohållbara livsmedelssystem.
Julia Engqvist säger:
”Att vi förändrar djurhållningen i livsmedelsindustrin är en ödesfråga för framtiden. För djur, miljö och hela planeten. I sin larmrapport förra året konstaterade FN:s klimatpanel IPCC att det nu är bråttom att minska utsläppen av växthusgaser och den industriella djurhållningen står för en stor del av de här utsläppen. Omkring 50 miljarder djur föds varje år upp i den globala livsmedelsindustrins djurfabriker under svåra förhållanden med dålig djurvälfärd.”
Att vi förändrar djurhållningen i livsmedelsindustrin är en ödesfråga för framtiden. För djur, miljö och hela planeten.