Ögonvittnesskildring om en elefants lidande

30 maj 2018

Vår kampanjansvariga Julia Engqvist besökte nyligen en turistattraktion i Thailand som har både elefantshower och elefantridning. Där fick hon se en elefant som berörde henne särskilt.

”Vi åker till en attraktion som ligger en bit från huvudstaden Bangkok. Det är fullt med besökare utanför entrén, både thailändska och utländska turister. Vi noterar att det är väldigt många grupper med små barn på plats. Vår thailändska kollega berättar att de bjuds hit i utbildningssyfte. 

I alla hörn säljs glass, gosedjur, läsk, kepsar. Det spelas öronbedövande musik i hela parken. Platsens hela syfte verkar vara att tjäna pengar. På allt som går att tjäna pengar på. 

Efter att ha sett en fruktansvärd ”show” med orangutanger går vi mot dagens elefantshow. På vägen dit ser vi en ensam elefant stå fastbunden i en väldigt kort kedja i en betongarena. Den har en stor bärstol på ryggen, som ser väldigt tung ut. Den sopar med snabeln på de få gröna blad som ligger på betonggolvet och går fram och tillbaka, så långt den nu kan röra sig med den korta kedjan. Det går att köpa majs att mata den med. Jag kan inte låta bli att undra om det är den enda mat den får, men tänker att så kan det väl ändå inte vara.

När vi stannar till tittar den ensamma elefanten upp på oss. Vi pratar en stund med henne och hon verkar lyssna. Hon kommer närmare stängslet och viftar med snabeln. Då kommer två turister som vill ha en ridtur. Det är alltså denna stackars elefants hela syfte. Trots sin storlek är elefanter inte byggda för att ridas på. Deras kroppar förstörs.

När turisterna ska hoppa på elefanten vänder vi och går därifrån. Så hör vi ett dovt ljud – som vi alla tror är ljudet av en kokosnöt som slås hårt mot betong. Men det visar sig att det är den så kallade elefantskötaren som slår elefanten hårt i huvudet med sin krok, för att hon inte stått tillräckligt stilla när turisterna kliver upp. Våra hjärtan går nästan sönder av sorg.

Mitt enda ljus i detta mörker är att vi arbetar för att detta plågeri ska upphöra, och att det arbetet går framåt, om än långsamt. Det tar tid och varje dag som djur lider är en dag för mycket. Vi måste fortsätta arbeta för att turister ska sluta efterfråga attraktioner som innebär djurplågeri, få researrangörer att sluta sälja biljetter till dem, samt få djurägarna att göra sina attraktioner djurvänligare."

Vill du ge ett bidrag till vårt arbete för att rädda elefanterna?

Ge en gåva idag