Lejon i fångenskap en hänsynslös storindustri

Lejon kan bli runt 15 år gamla och lever naturligt i flockar. Vilda lejon trivs i öppna landskap och finns i dag främst i Afrika söder om Saharaöknen – i länder som Kenya, Tanzania, Namibia och Sydafrika. En liten spillra asiatiska lejon finns dessutom i Indien. Det är svårt att uppskatta antalet lejon, men totalt finns det troligen 20 000–25 000 vilda lejon i världen.

Samtidigt hålls tusentals lejon i fångenskap. Mörkertalet är stort. I djurparker finns över tusen lejon och sannolikt ännu fler uppträder på cirkusar. Hos privatpersoner i USA kan uppåt 20 000 stora kattdjur – som lejon, tigrar och leoparder – hållas i fångenskap som sällskapsdjur. Sydafrika utmärker sig som en storindustri för lejonuppfödning med omkring 10 000 lejon i hundratals olika anläggningar.

Onaturligt och livsfarligt

Lina Dahl, som är sakkunnig om vilda djur i svenska World Animal Protection, säger:

– En tillvaro i fångenskap är alltid begränsande för vilda djur som lejon och kan allvarligt försämra deras välbefinnande och hälsa. Oavsett om ett vilt djur är uppfött i fångenskap eller fångat i naturen, så är ett liv i fångenskap onaturligt för dem. World Animal Protections mål är att lejon och andra vilda djur ska kunna leva fritt i sina naturliga livsmiljöer utan att utnyttjas av människor.

Lejon i fångenskap i lejonfarmer hålls vanligen på en mycket begränsad yta. Ofta är det många lejon i samma anläggning och det uppstår lätt irritation och konflikter när de trängs ihop i onaturliga grupper. Missförhållanden är vanliga, som undernäring och dålig tillgång till rent vatten.

Den onaturliga livsmiljön och missförhållanden kan leda till spridning av sjukdomar och skapa mycket stress. Bland lejon i fångenskap är det vanligt med stereotypa beteenden, som är ett tydligt tecken på att de mår dåligt. De upprepar då samma rörelsemönster gång på gång, som att gå fram och tillbaka utan att det har någon praktisk funktion.

För lejon som av någon anledning har svårt att klara sig i naturen – exempelvis för att de hållits i djurparker, hos privatpersoner eller på cirkusar – kan djurvänliga reservat vara ett alternativ. Men då måste det alltid vara lejonens välfärd som prioriteras så att de får leva ett så naturligt liv som möjligt och inte på något sätt användas för underhållning. 

Närkontakter mellan vilda djur och människor kan också vara direkt livsfarliga – för både människor och djur. Stressade och trängda lejon kan anfalla och skada människor med sina klor och tänder. Dessutom kan allvarliga sjukdomar spridas mellan djur och människor som har nära kontakt med varandra.   

Kommersiell storindustri i Sydafrika

Lina Dahl konstaterar att även om det nu kommer hoppfulla signaler från Sydafrika, är landet fortfarande ett starkt fäste för lejonindustrin:

– Tusentals lejon hålls i fångenskap i sydafrikanska lejonfarmer i rent kommersiellt syfte. Det finns anläggningar som hävdar att de bidrar till bevarande av lejon, men det finns inget bevarandevärde i att föda upp lejon för att utnyttja dem för pengar. Lejonen utnyttjas systematiskt som handelsvaror – från att de föds tills de dör.

Mammorna separeras tidigt ifrån sina lejonungar. Dels för att de ska kunna bli dräktiga snabbare, dels för att lejonungarna ska kunna användas i turistindustrin. Mot betalning kan turister få klappa, mata och bli fotograferade med lejonungar. Unga lejon som är mellan 6 och 18 månader används ofta i turistattraktioner som ”walking with lions”, då turister kan bli fotograferade när de går promenader med lejonen.

En del av de äldre lejonen säljs till olika djurparker, inte minst i Kina, Thailand, Pakistan, Bangladesh och Vietnam. Många andra möter ett brutalt öde i form av troféjakt och så kallad canned hunting. Inte sällan är dessa lejon drogade eller så är de vana vid mänsklig närvaro så att de inte försöker fly. Canned hunting (inhägnad jakt) är mer slakt än jakt, som en garanti för att jägare ska få skjuta ihjäl lejon. Jägare betalar då för att lejon släpps ut i inhägnader, där lejonen inte har någon chans att fly undan gevärskulorna. Sannolikt kan uppåt tusen lejon per år dödas i den här inhägnade jakten i Sydafrika.

Det är vanligt att jägare vill behålla det dödade lejonets huvud och skinn som troféer. Skelettdelar från lejon exporteras till Asien där det finns en stor efterfrågan på dem inom traditionell medicin. Klor och tänder kan användas för tillverkning av smycken som säljs som souvenirer till turister.

Lina Dahl välkomnar att Sydafrika nu äntligen mot bakgrund av en stark opinion mot exploateringen av lejon – både i Sydafrika och bland turister – tagit ställning mot den kommersiella uppfödningen av lejon:

– World Animal Protection har under många år uppmanat Sydafrika att förbättra lejonens situation och det är mycket glädjande att regeringen nu rör sig i den riktningen. Enligt ett regeringsbeslut från 2024 ska den kommersiella lejonuppfödningen i Sydafrika gradvis fasas ut. Vi hoppas på en snabb avveckling och dessutom att all framtida uppfödning ska förbjudas.