Kor, kalvar och tjurar i livsmedelsindustrin

För att ha en effektiv produktion av mjölk och kött används ofta specialiserade raser som avlats fram för en hög produktion av mjölk eller kött men även mjölkkorna används till kött efter slakt. 

Det finns omkring 270 miljoner mjölkkor i livsmedelsindustrin runt om i världen. Av dem finns de flesta i Asien: närmare 120 miljoner. Kor producerar mjölk för att kunna ge näring till sina kalvar, så en ko måste föda en kalv innan hon kan mjölkas. Det är vanligt att kon insemineras och föder en kalv som kort efter födseln tas ifrån henne. Sedan blir hon mjölkad av en maskin, istället för att dias av sin kalv.

Många mjölkkor lever idag sina liv i djurfabriker: trånga, stimulanslösa miljöer där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Djurfabrikerna är byggda för att vara ekonomiskt effektiva. Många kor hålls bundna med små möjligheter att röra sig.

Trots att det är naturligt för kor att beta är det vanligt att de hålls instängda utan möjlighet att få vara utomhus. Att de inte får komma ut och beta och röra på sig, bidrar till att korna får olika typer av hälsoproblem. Det onaturliga underlaget i djurfabrikerna kan bland annat leda till klöv- och benproblem, som kan vara mycket smärtsamma.

Det finns flera olika mjölkkoraser. Aveln har till stor del inriktats mot att få fram kor som producerar stora mängder mjölk. Korna i mjölkindustrin har blivit större och behöver äta mer näringsrikt foder. Den höga produktionen utsätter kornas kroppar för stora påfrestningar och risk för sjukdomar. En vanlig sjukdom bland mjölkkor är mastit. Det är en juversjukdom som kan vara smärtsam och leda till att kon behöver behandlas med antibiotika.

Kor är sociala flockdjur som gärna vill vara tillsammans. Om de fick leva i frihet med sina kalvar skulle kalvarna dia sina mammor i cirka 10 månader. Men i mjölkindustrins djurfabriker är det inte säkert att kon ens får träffa kalven som hon burit på i nio månader. Trots att det finns flera hälsofördelar med att låta kor och kalvar vara tillsammans är det vanligast att de separeras kort efter att kalven fötts. 

Nötköttsindustrin

Lite mer än hälften av nötköttet på svenska marknaden är av svenskt ursprung. I Sverige har vi ett beteskrav som innebär att nötkreatur över 6 månaders ålder ska få gå på bete. Tjurarna är undantagna från det kravet. Det innebär att tjurar kan stå på stall under hela sin livstid innan de slaktas för kött.  

Lite mindre än hälften av nötköttet på svenska marknaden importeras från länder inom EU och utanför EU där också djurskyddslagstiftningen ser annorlunda ut än i Sverige. 

Brasilien är en stor exportör av nötkött och ett exempel på ett land som vi importerar från. Sverige är fjärde landet i EU som har störst import av färskt nötkött från Brasilien. På plats i Brasilien tar djurindustrin upp mark för att hålla djur eller odla foder. När skogar bränns som ett led i avskogningen försätts vilda djur i direkt livsfara. Avskogningen leder också till att skynda på klimatkrisen. Produktionen av livsmedel från djur står för ca 12 procent av de växthusgaser som kommer från mänsklig påverkan.  

Läs mer om nötkött från Brasilien på den svenska marknaden. 

Läs rapporten

I EU finns drygt 20 miljoner mjölkkor. Av EU:s 27 länder står sex – Tyskland, Frankrike, Polen, Nederländerna, Italien och Irland – för hela 70 procent av mjölkproduktionen. Djurskyddet och välfärden för korna varierar, men det finns många storskaliga djurfabriker. Foder importeras så att korna ska kunna få tillräckligt med näring och energi för att producera stora mängder mjölk.

Till skillnad från andra djur inom livsmedelsindustrin finns för närvarande inga detaljregler på EU-nivå för hur mjölkkor ska hållas. För medlemsländerna är det inget krav att korna ska få utlopp för sina naturliga beteenden att få vara utomhus, så att de kan umgås med varandra, röra på sig och beta.

Frågan om ett burförbud för kalvar och andra djur i lantbruket är högaktuell i EU och ligger just nu på EU-kommissionens bord för beslut. 

Mjölkkor i Sverige 

I Sverige finns ungefär 300 000 mjölkkor. De flesta av korna, ungefär 80 procent, går i så kallad lösdrift. Det betyder att de kan gå runt i en ladugård. En mindre del av Sveriges kor hålls bundna i en box, där de har mycket begränsade möjligheter att röra på sig. De kan stå upp och lägga sig ned, men inte vända sig om eller gå. I dagsläget blir en ko i genomsnitt fem år gammal, innan hon tas ur produktionen och slaktas. 

En utredning som lämnades till regeringen 2024 föreslår att kor i lösdrift ska ha ett mer flexibelt beteskrav. Det kan innebära att mjölkkorna blir utan bete på sommaren. Betes är viktigt för kornas välmående. Vi arbetar för att bevara och utöka beteskravet för alla nötkreatur.  

Läs mer här: Jag vill beta 

Mjölkkobesättningarna blir generellt sett större i Sverige. Det leder till att väldigt många kor kan hållas i samma ladugård. Att besättningarna blir större leder till ökad risk för att sjukdomar snabbt kan spridas mellan djuren. I Sverige finns ett beteskrav, som innebär att korna ska få vara ute på bete under minst 60–120 dagar per år, beroende på var i landet de befinner sig. Beteskravet gäller inte för tjurar och kalvar yngre än sex månader.

En svensk mjölkko föder i snitt en kalv om året. Kalven skiljs ofta från sin mamma direkt efter födseln och kan sättas i en ensambox i upp till åtta veckor. Att kalven skiljs från sin mamma på det här sättet kan leda till att den får beteendestörningar, som visar att den inte mår bra. Det kan handla om att den börjar suga på andra kalvar eller saker den har omkring sig.

Läs mer om kor och kalvar i mjölkindustrin i World Animal Protection Sveriges rapport ”Separation av kor och kalvar i mjölkindustrin”:

RAPPORT

Vi anser att ko och kalv borde få vara tillsammans. Förutom att skapa mindre stress, finns många andra fördelar med att låta ko och kalv få vara med varandra. Samvaron kan bidra till att kalvarna får ett starkare immunförsvar mot sjukdomar, växer bättre och uppvisar färre beteendestörningar. Dessutom drabbas kor i mindre utsträckning av juverinflammationer om de blir diade av sina kalvar.

Ko och kalv bör med andra ord få vara tillsammans utifrån ett djurvälfärdsperspektiv. Och redan i dag finns det produktionssystem som visar att det går att kombinera kommersiell försäljning av mjölk med att kor och kalvar får umgås med varandra. Samtidigt pågår forskning, bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet SLU, för mer kunskap.