Tiden är inne

Vi har länge arbetat för en FN-deklaration för djurens välfärd. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom idén. EU har tagit ställning för en FN-deklaration för djurens välfärd, liksom många länder runt om i världen. I Sverige finns politisk enighet mellan partierna - när frågan varit uppe i riksdagen har samtliga ställt sig bakom den. Syftet med en FN-deklaration för djurens välfärd är att alla medlemmar inom FN ska sluta upp bakom grundläggande formuleringar om djurens välfärd och att deklarationen blir ett viktigt verktyg i arbetet med att lyfta upp djurens välfärd globalt, regionalt och i alla länder världen över.

Den globala handeln med vilda djur omsätter stora pengar. Det förekommer även stor illegal handel med vilda djur. Handeln är ofta helt oacceptabel ur djurvälfärdsperspektiv. Den leder också till att ekosystem förstörs. Riskerna för zoonoser som kan utvecklas till pandemier ökar när vilda djur transporteras runt i världen. Vi vill ha ett principiellt förbud mot handel med vilda djur. Men vi kan acceptera viss handel, till exempel då det handlar om artbevarande och under stränga djurvälfärdskrav.

Utvecklingen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av de största hoten mot mänskligheten. Redan 2050 räknar man med att runt 10 miljoner människor kommer att dö av antibiotikaresistens. En bidragande orsak till detta är användningen av antibiotika inom djurfabrikerna. En mycket stor del av användningen av antibiotika sker inom djurfabrikerna, där djuren blir sjuka eftersom de tvingas leva under dåliga förhållanden. Vi vill att globala, regionala och nationella planer tas fram för att antibiotikaanvändningen ska begränsas till den som är nödvändig. Vi vill att planerna ska vara samordnade, sa att de hanterar djurens välfärd i relation till människors hälsa, miljön och klimatet. Djurhållning som leder till att djur blir sjuka ska avvecklas. Djurvälfärdskrav ska ställas och användningen av antibiotika ska vara ansvarsfull.

En stor del av de nya infektionssjukdomar som drabbar människor uppkommer genom att smitta sprids mellan djur och människor. Coronaviruset är ett exempel på det. Det finns drygt 200 exempel på sjukdomar som orsakats av mikroorganismer som bytt värd från djur till människa. Den här sortens sjukdomar kallas zoonoser och kan utvecklas till pandemier. Idag vet vi en hel del om hur man kan minimera risker för zoonoser. Det handlar bland annat om att vi måste respektera de vilda djurens livsutrymmen, att vi inte bör handla med djur världen över, att djur inte bör trängas ihop i djurfabriker och pälsfarmer samt att djur inte bör blandas som idag sker vid olika djurmarknader. Vi vill att det tas fram globala, regionala och nationella planer för hur man kan minska riskerna för pandemier. En viktig beståndsdel i dessa planer är att djur ska respekteras och få leva bra liv.

Troféjakt sker världen över. Störst fokus är det på den som sker i Afrika och som bedrivs på de fem stora djurarterna (elefant, buffel, lejon, leopard och noshörning). Troféjakten är mycket kontroversiell och det finns flera rapporter som slår fast att den inte leder till pengar som kan användas lokalt för artbevarande eftersom pengarna i första hand hamnar i andra fickor. Det finns också rapporter som slår fast att djur föds upp, ofta under dåliga förhållanden, för att skjutas som troféer. Vi vill se ett stopp för troféjakt på global nivå. Den fråga som vi lyfter upp under framtidsvalet 2022 är att Sverige bör följa efter Nederländerna och Storbritannien och införa strängare regler för import av jakttroféer.

Djurfabrikerna innebär en intensifierad hållning av djur som syftar till industriell produktion till lågt pris. Djurens välfärd sätts inte i första rummet. Djurfabrikerna är inte bara dåliga för djuren utan har även en negativ effekt på klimatet och vår miljö. De bidrar också till antibiotikaresistensen. Vi vill att djurfabrikerna avvecklas och att inga nya djurfabriker ska få startas efter 2030.

Vi vill se en framtida livsmedelsproduktion som är smart. En sådan bygger på att djur får leva bra liv och att växtbaserade livsmedel spelar en större roll. Under framtidsvalet 2022 för vi fram att Sverige bör satsa på produktion av växtbaserade livsmedel och att den svenska livsmedelsstrategin ska ha som mål att Sverige ska vara självförsörjande på växtbaserade livsmedel.

När djurskyddslagen kom 1988 hade Sverige som ambition att djurskyddet ska förbättras. Den ambitionen ersattes en bit in på 2000-talet med att djurskyddet ska bibehållas. Vi anser att det är en otillräcklig ambitionsnivå. Sverige bör ständigt arbeta för att förbättra djurskyddet. Det är viktigt för djuren, människors hälsa, miljön och klimatet. Vi vill att Sverige har som ambition att djurskyddet ska förbättras. Det kan även vara en viktig konkurrensfördel för Sveriges bönder. 

Vi vill göra det enkelt för alla att kunna vara med och arbeta för djuren inför valet. Vi vill också att fler politiker ska få möjlighet att få information om djurfrågorna. Inför valet kommer vi därför att:

• Kontakta alla kandidater och ge dem information
• Kontakta partierna
• 2–3 avslöjanden
• Göra en opinionsundersökning
• Sprida information till väljarna om var partierna står i olika djurfrågor

Om du regelbundet går in på www.worldanimalprotection.se/valet_2022 så kommer du att kunna följa vad vi gör. Vi kommer att publicera de undersökningar vi gör, de svar vi får från partierna och fylla på med information om de sakfrågor vi jobbar särskilt med inför valet. Vi kommer också att sprida informationen i våra sociala medier, via media och på annat sätt.

Kontakta kandidater

Snart kommer lokaltidningarna att berätta om vilka som kandiderar för de olika partierna. Då kan du även kontakta dem. Det kan vara lämpligt att ställa allmänna frågor till dem inledningsvis. Du kan till exempel fråga dem om det är viktigt för dem hur djur behandlas i Sverige och i resten av världen. Du kan även fråga dem om det är något speciellt som rör djurens välfärd som de själva tycker bör förändras och om de kommer att arbeta för att djuren ska få det bättre ifall de blir valda.  

Det kan vara lite svårare att hitta deras e-postadresser än partiernas. Men om du går in på hemsidan för den kommun de kandiderar i och klickar dig vidare till information om vilka som sitter i kommunfullmäktige idag, så finns de ofta där. Du kan också söka på partiet de tillhör och kommunens namn, så hittar du förmodligen e-postadresserna till de lokala partierna. Då kan du maila till partierna och be att de skickar din mail vidare till kandidaterna.

Kontakta media

När du hör att det ska vara en partiutfrågning eller ett program med någon enskild politiker kan du maila direkt till programmet och be dem att ta upp djurskyddsfrågorna med politikerna. Du kan välja någon eller några av de frågor som du hittar under ”Kontakta partierna redan nu”, i den här texten.

Skriv egna inlägg

Det här kanske man inte alltid tänker på, men den sida i tidningar som flest läser är insändarsidan. Alltså inte dem som journalisterna själva skriver. Du kan skicka in förslag på insändare till tidningar. Det händer ganska ofta att de tar in insändare om djur.

Valstugor och valtal

Längre fram kan du besöka valstugorna och ställa frågor direkt till politiker när de är ute och talar inför valet.  

Söndagen den 11 september 2022 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Då väljs de personer som ska företräda oss under de kommande fyra åren.

Politikerna kommer att fatta många beslut som rör djuren. Vi kommer att göra det tydligt för dem att djurvälfärdfrågorna är viktiga. De är viktiga för djuren, människorna och för vår planet. De frågor som vi kommer att fokusera särskilt vid är:

• FN-deklaration för djurs välfärd
• Zoonoser/pandemier
• Antibiotikaresistens
• Avveckling av djurfabriker
• Växtbaserad livsmedelsproduktion
• Handeln med vilda djur
• Troféjakt
• Förbättrat djurskydd i Sverige