Kycklingar i livsmedelsindustrin

Kycklingarna växer så fort att de får ont i fötter och ben. De har svårt att stå och röra sig normalt. Aveln är så inriktad på att snabbt producera muskelmassa (kött) att skelett och organ inte utvecklas i samma takt.

Den industrialiserade miljön är inte anpassad efter kycklingarnas behov – de hålls ofta trångt och torftigt, utan möjlighet att bete sig naturligt.

Livet för en kyckling ser olika ut beroende på var den kommer ifrån

Kycklingar i världen

Globalt lever cirka 70 % av alla kycklingar i intensiva djurhållningssystem. Generellt används antibiotika i större utsträckning jämfört med den svenska produktionen. Flera studier har visat en jämförelsevis hög förekomst av bakterier, däribland multiresistenta, i thailändsk kyckling.

Det säljs allt fler burar till kycklingindustrin i världen men det finns begränsad insikt kring var dessa burar används. Att föda upp kycklingar i burar innebär en ännu större inskränkning av deras naturliga beteende och behov.

När kycklingar hålls trångt och under dåliga förhållanden kompenseras detta ofta genom massbehandling med antibiotika för att djuren inte ska bli sjuka. Det händer även att toppen på kycklingarnas näbb klipps av så att de inte ska hacka på varandra. Vi vill att användningen av burar upphör och att kycklingarnas välfärd istället förbättras.

Kycklingar inom EU

EU har en lagstiftning som reglerar hur kycklinguppfödning får gå till. Merparten av kycklingarna inom EU hålls i grupper om 50 000 fåglar eller fler, i stängda hus med mekanisk temperatur, ljus och ventilation. Det finns strö på golvet, oftast saknas fönster. Det är i stort sett samma snabbväxande raser som vanligen slaktas efter 35 dagar.

Kraven på utrymme skiljer sig åt mellan olika länder och kan variera mellan ungefär 14 och 26 kycklingar per kvadratmeter. De flesta länder i norra och västra Europa har en starkare lagstiftning än EU:s minimikrav.

Kycklingar i Sverige

Konsumtionen av fågelkött har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 20 åren. Ekologiskt respektive ”free range” (kycklingar som får utevistelse) står för mindre än 1 %.

Livet för en kyckling ser olika ut beroende på var den kommer ifrån – Sverige har generellt en högre standard än många andra länder, men även här finns skillnader mellan olika varumärken.

Den växande efterfrågan på kycklingkött har lett till ökad svensk produktionen, men samtidigt har importen ökat. Nästan varannan kyckling som äts i Sverige idag är importerad. Merparten av det vi handlar i mataffären är svenskuppfödd kyckling, däremot är en stor del av kycklingköttet i färdigmat och på restauranger importerat.

Det importerade fågelköttet kommer huvudsakligen från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Thailand. Importen från Thailand står för några procent av den totala importen, men troligen finns det ett stort mörkertal eftersom en del av köttet märks om i annat EU-land innan det når Sverige.

Vilken kyckling väljer du?

Det finns en uppsjö av kycklingprodukter och det är inte alltid lätt att välja ”rätt”. Men det finns ett antal märkningar som gör valet lite enklare. Vår tabell visar olika märken av svensk, färsk, certifierad kyckling – vilken väljer du?

Kycklingguiden

Det här gör World Animal Protection

Kycklingindustrin måste tillgodose djurens behov och utveckla alternativa metoder för uppfödning och slakt som bättre respekterar djurens välfärd. Konsumenter, mataffärer och restauranger behöver välja kycklingkött som är producerat under bra förhållanden.

Vi påverkar företag att förbättra sitt djurskyddsarbete
Vi arbetar tillsammans med producenter för att skapa hållbara system med hög djurvälfärd
Vi informerar konsumenter att göra medvetna val – vad konsumenter väljer att köpa och äta är avgörande för kycklingars välfärd

Flera miljarder kycklingar föds upp varje år för att bli mat – de flesta av dem under dåliga förhållanden