Om djurvälfärdsersättning
Det finns något som kallas djurvälfärdsersättning som innebär att man får statlig ersättning om man uppfyller vissa krav som förbättrar djurens hälsa och välmående. Den som har mjölkkor kan få ersättning, 300 kr per djur, för att förbättra klövhälsan.
Eftersom vi inte tycker att klövhälsa räcker för att skapa djurvälfärd för korna vill vi introducera Kalvkonventionen. Kalvkonventionen gör att bönder får djurvälfärdsersättning om de inte separerar ko och kalv. För i dagsläget är den här separationen en verklighet för majoriteten av Sveriges mjölkkor och deras kalvar - bara 24 timmar efter födsel tas kalven bort från sin mamma.
Så kan vi inte ha det. De bönder som vill låta kalven växa upp med sin mamma bör kunna få ekonomiskt stöd för att göra det.
Kalvar i svensk mjölkproduktion
Den naturliga avvänjningstiden för en kalv är runt 10 månader, men i mjölkindustrin separeras som regel ko och kalv redan efter ett dygn. Den nyfödda kalven placeras då i ensambox, kalvhydda eller gruppbox. I ensambox och kalvhydda har kalven begränsad kontakt med andra kalvar. I gruppbox hålls kalvar ihop och kan därför ha kontakt med varandra. Kalvar får hållas i ensambox och kalvhydda i åtta veckor.
Kalvar föds med ett sugbehov och kalvar som inte får dia sina mammor suger på allt möjligt: inredning, händer, varandra – öron, svansar, könsorgan. Om kalven i stället får utlopp för sitt naturliga beteende att dia, kan dessa beteendestörningar minska eller helt försvinna.
Kalvar yngre än sex månader omfattas inte av betesrätten. De kalvar som föds på våren, vilket är de flesta, kan alltså hållas inomhus hela sommaren.
RAPPORT