Kalvkonventionen

Kalvkonventionen

Kampanjen är avslutad

Har du sett mjölkkons kalv? Nej, inte hon heller!

Att det krävs en kalv för att det ska bli mjölk är kanske självklart. Men inte många tänker på vad som händer med kalven efter födseln. Sanningen är att kalven oftast tas från sin mamma efter bara 24 timmar. Det tycker vi är koko!

Separationen mellan kon och kalven är plågsam och mamman råmar efter sin unge, ofta i flera dagar. Kon blir stressad av separationen och kalven mår bättre att få vara med sin mamma.

Skriv under Kalvkonventionen – så att ko och kalv får vara tillsammans! Med ditt och andras namn kan vi sätta tryck på regeringen och se till att kalven får växa upp med sin mamma. 

Om Kalvkonventionen

Kalvkonventionen handlar om att ge kalven en trygg uppväxt, och låta kalven och kon få utlopp för sina naturliga behov.

Vi på World Animal Protection vill att:

  • Kalven ska ha rätt att växa upp med sin mamma
  • Kalven ska ha möjlighet att dia från sin mamma
  • De bönder som låter kalven växa upp med sin mamma ska kunna få djurvälfärdsersättning.

Skriv under Kalvkonventionen för att fler kalvar ska få växa upp med sin mamma! Med ditt och andras namn kan vi sätta tryck på regeringen och se till att Kalvkonventionen blir verklighet.

Uppmana andra att skriva under

Sprid vår information om kornas och kalvarnas situation till dina vänner och be dem att skriva på vår namnlista. Dela gärna våra bilder på sociala medier. Tagga oss @worldanimalprotectionsverige och använd #kalvkonventionen

Kor och kalvar i mjölkindustrin

Om djurvälfärdsersättning

Det finns något som kallas djurvälfärdsersättning som innebär att man får statlig ersättning om man uppfyller vissa krav som förbättrar djurens hälsa och välmående. Den som har mjölkkor kan få ersättning, 300 kr per djur, för att förbättra klövhälsan.

Eftersom vi inte tycker att klövhälsa räcker för att skapa djurvälfärd för korna vill vi introducera Kalvkonventionen. Kalvkonventionen gör att bönder får djurvälfärdsersättning om de inte separerar ko och kalv. För i dagsläget är den här separationen en verklighet för majoriteten av Sveriges mjölkkor och deras kalvar - bara 24 timmar efter födsel tas kalven bort från sin mamma.

Så kan vi inte ha det. De bönder som vill låta kalven växa upp med sin mamma bör kunna få ekonomiskt stöd för att göra det.

Kalvar i svensk mjölkproduktion

Den naturliga avvänjningstiden för en kalv är runt 10 månader, men i mjölkindustrin separeras som regel ko och kalv redan efter ett dygn. Den nyfödda kalven placeras då i ensambox, kalvhydda eller gruppbox. I ensambox och kalvhydda har kalven begränsad kontakt med andra kalvar. I gruppbox hålls kalvar ihop och kan därför ha kontakt med varandra. Kalvar får hållas i ensambox och kalvhydda i åtta veckor.

Kalvar föds med ett sugbehov och kalvar som inte får dia sina mammor suger på allt möjligt: inredning, händer, varandra – öron, svansar, könsorgan. Om kalven i stället får utlopp för sitt naturliga beteende att dia, kan dessa beteendestörningar minska eller helt försvinna.

Kalvar yngre än sex månader omfattas inte av betesrätten. De kalvar som föds på våren, vilket är de flesta, kan alltså hållas inomhus hela sommaren. 

RAPPORT

Mjölkkor i svensk mjölkproduktion

Mjölkkor i svensk mjölkproduktion

I Sverige hålls cirka 300 000 kor för mjölkproduktion. De senaste 20 åren har antalet kor per bondgård gått från 30 till 100. Det totala antalet mjölkkor i Sverige minskar, men mängden mjölk som produceras minskar inte i samma utsträckning. Mer än hälften av Sveriges mjölkkor finns på mjölkgårdar med fler än 100 kor; en tredjedel på gårdar med fler än 200.

Trenden är färre svenska mjölkkor totalt, fler per bondgård och större mängd producerad mjölk per ko. Aveln har inriktats på stor mjölkproduktion och den vanligaste rasen producerar i snitt mer än 10 000 liter mjölk på ett år.

En ko måste föda en kalv för att kunna producera mjölk. Korna insemineras när de är cirka 18 månader gamla och är dräktiga i nio månader. Kon är alltså drygt två år när hon föder sin första kalv. Efter kalvningen slickar kon sin kalv torr och ren och kommunicerar med sin röst – vilken kalven känner igen inom ett dygn.

Kalven tas i regel ifrån henne inom 24 timmar. Tre månader efter kalvning insemineras hon på nytt. För att mjölkproduktionen ska hållas i gång får kon ungefär en kalv per år – fram till att hon är ungefär fem år gammal då hon slaktas. Kor kan annars leva i över 20 år.

Djurvänligare alternativ

Djurvänligare alternativ

Det finns gårdar i Sverige som låter ko och kalv växa upp tillsammans. Här är en lista på några av dem:

  • Ängavallen (Skåne)
  • Resta gård 

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har ett pågående forskningsprojekt där ko och kalv hålls ihop. Forskare studerar olika system där samvaro mellan ko och kalv kombineras med försäljning av mjölk, med fokus på hur det påverkar kalvarna och mjölkproduktionen.

Dina val som konsument är också viktiga och gör skillnad. Du har rätt att få veta hur djuren behandlats – ställ frågor i affären och kräv svar! Fråga även hur de kan garantera att det de säger till dig är sant. När du köper mindre men bättre, det vill säga från producenter med högre djurvälfärd, bidrar du till omställningen bort från djurfabriker. Idag finns även ett stort utbud av växtbaserade alternativ, vilket är bra för både djuren och klimatet! Här har vi listat några vegetabiliska mjölksorter:

  • Alpro
  • Coops egna varor
  • Farmers & Chefs
  • Garant
  • GoGreen
  • Icas egna varor
  • Oatly
  • Oddly
  • Planti
  • Sproud

Använd din makt som konsument – köp mjölkprodukter från producenter som låter ko och kalv vara tillsammans, eller välj växtbaserade alternativ. Hjälp oss gärna sätta press på regeringen att agera djurvänligt genom att skriva under Kalvkonventionen och sprida gärna information om kor och kalvars situation genom att dela kampanjen!