Ko och kalv hör ihop

I svensk mjölkindustri skiljs ko och kalv ofta åt kort efter att kalven fötts. Det tycker vi är koko! Kor och kalvar ska få vara tillsammans, för att både kon och kalven ska må bättre.

World Animal Protection vill skapa möjligheter för att hålla ko och kalv tillsammans under en längre tid. Tidig separation är ett tydligt exempel på att djur inte får leva goda liv, enligt sina naturliga beteenden. Vi tycker det är KOKO – inte OK.

Skriv på vår namnlista

Var med och visa politiker, mjölkproducenter och handlare att vi är många som tycker att ko och kalv hör ihop! Skriv på vår namnlista.

Skriv på här

Cow linebreaker.

Kor och kalvar i svensk mjölkindustri

I den svenska mjölkproduktionen finns fler än 300 000 kor. Den vanligaste rasen producerar i genomsnitt över 10 000 liter mjölk per år.

En ko måste föda en kalv för att kunna producera mjölk. Kor är dräktiga i cirka nio månader och föder i genomsnitt sin första kalv när hon är drygt två år.

För att mjölkproduktionen ska hållas igång får en ko en kalv ungefär var 13:e månad. Kon tas sedan ur produktionen och slaktas när den är runt fem år. Kor kan annars leva i över 20 år. 

Efter kalvningen slickar kon kalven torr och ren och kommunicerar med kalven med sin röst. Kalven känner igen kons röst inom ett dygn. Att kon bör få slicka kalven efter kalvning är fastställt i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd. Kon skulle fortsätta att slicka sin kalv om hon fick den möjligheten.

Rapport om plågsam separation av ko och kalv

Så här borde både kött- och mjölkproducerande djur få ha det.

Tidig separation

Den naturliga avvänjningstiden för ko och kalv är omkring 10 månader. Men i den svenska mjölkproduktionen är det vanligt att separation sker kort efter att kalven har fötts.

I regel placeras den nyfödda kalven i antingen ensambox, kalvhydda eller gruppbox. Ensambox och kalvhydda innebär begränsad kontakt med andra kalvar. I en gruppbox har kalvar i samma ålder kontakt med varandra. Kalven får hållas i ensambox eller kalvhydda tills den är åtta veckor. Efter det ska kalven släppas ut ur ensamboxen eller kalvhyddan så att den får vara tillsammans med andra kalvar.

Bildgoogla: ensambox

Kalvar föds med ett sugbehov. Kalvar som inte får dia sina mammor suger på allt möjligt: inredning, händer, varandra – öron, svansar, könsorgan. Genom att kalven får dia, kan den här typen av beteendestörning minska eller helt försvinna. Att skilja kalven från sin mamma är en svår process för de båda.

Djurvänligare alternativ

För kalven är det bättre att få vara tillsammans med kon då det har en positiv inverkan på kalvens utveckling och kons välfärd.

Det finns gårdar i Sverige som visar att det är möjligt att ha ett system där samvaro mellan ko och kalv kan kombineras med försäljning av mjölk. I pågående forskningsprojekt på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) studerar forskare hur ett system för att hålla ko och kalv tillsammans skulle påverka kalvarna och mjölkproduktionen

Djurvälfärdsersättning är en lösning som används inom jordbruket för att kompensera producenter ekonomiskt när de arbetar för en bättre djurvälfärd. En sådan ersättning skulle kunna vara ett alternativ för att kompensera mjölkproducenter för eventuella extra kostnader som kan uppkomma om kor och kalvar skulle få vara tillsammans.