Kycklingarna i livsmedelsindustrin

Problem

  • Över hela världen föds ca 60 miljarder kycklingar upp för att bli mat. Drygt 40 miljarder av dem lever under industriella förhållanden, och antalet ökar ständigt.
  • Aveln är inriktad på att producera muskelmassa (kött) snabbt. Skelett och organ utvecklas inte i samma takt, vilket bland annat leder till att kycklingarna får ont i fötter och ben samt svårt att stå och röra sig normalt.
  • Djurhållningen är inte anpassad efter kycklingarnas behov. De hålls ofta trångt och torftigt.

Lösning

  • Livsmedelsproduktionen måste tillgodose djurens behov och samtidigt vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar.
  • Kycklingindustrin utvecklar alternativa metoder för uppfödning och slakt som bättre respekterar djurens välfärd.
  • Konsumenter, mataffärer och restauranger väljer kycklingkött som är producerat under bra förhållanden.

Detta gör vi

  • Informerar konsumenterna om hur kycklingproduktionen går till så att de kan göra medvetna val. Vad konsumenterna väljer att ha på sina tallrikar är avgörande för kycklingarnas välfärd.
  • Vi samarbetar med livsmedelsföretag för att de ska förbättra sitt arbete med djurskydd. Bland annat vill vi stoppa den ökande användningen av burar för slaktkycklingar.
  • Vi samarbetar med producenter om praktiska och hållbara sätt att ge djuren en bättre välfärd, så att fler kycklingar får leva bra liv. 

Situationen i Sverige

Konsumtionen av fågelkött har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 20 åren. Under 2015 åts totalt 219 400 ton fågelkött (drygt 94 miljoner kycklingar) i Sverige, i genomsnitt 22,4 kilo per svensk. Djur som går under konceptet ekologiskt respektive ”free range” (kyckling som får gå ute) motsvarade under 0,4% av den totala kycklingproduktionen 2015.

Så väljer du rätt kyckling

Livet för en kyckling kan se lite olika ut beroende på var den kommer ifrån. Sverige har generellt en bättre standard än många andra länder, men även här går uppfödningen lite olika till hos olika märken. Vi har jämfört de vanligaste svenska kycklingmärkena så att du som konsument kan se hur kycklingen har haft det och välja utifrån de skillnader som finns. 

Klicka här för att se listan >>

Svensk eller importerad kyckling?

För att möta den växande efterfrågan går den svenska produktionen uppåt, samtidigt som importen av kycklingkött ökar. 2011/2012 stod importen för nästan 40% av den totala konsumtionen. Det som vi handlar i mataffären är till ca 80 % svenskuppfödd kyckling. Däremot är en stor del av kycklingköttet i färdigmat och på restauranger importerat.

Fågelköttet vi importerar från andra länder kommer huvudsakligen från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Thailand. Thailand har ca 4 % av den svenska importmarknaden, men troligen finns det ett stort mörkertal eftersom en del av köttet märks om i annat EU-land innan det når Sverige. En del import förekommer även från Brasilien.

Situationen i resten av världen

EU har en lagstiftning som reglerar hur kycklinguppfödning får gå till. De flesta länder i norra och västra Europa har dock högre standarder för djurvälfärd inom kycklingproduktionen jämfört med EU:s regler.

De flesta kycklingar inom EU hålls i grupper om 50 000 fåglar eller fler, i stängda hus med mekanisk temperatur, ljus och ventilation. Det finns strö på golvet och oftast saknas fönster. Det är i stort sett samma snabbväxande raser som vanligen slaktas efter 35 dagar. Utrymmeskraven skiljer sig en del åt i olika länder och kan variera mellan ungefär 14 och 26 djur per kvadratmeter. 

Många länder saknar minimiregler för djurvälfärd

Globalt hålls ca 70% av alla kycklingar i liknande intensiva djurhållningssystem och bara en liten andel lever i alternativa system med högre djurvälfärd. Produktionen i länder som Thailand och Brasilien liknar på många sätt den europeiska, men den varierar en hel del inom respektive land och det finns inte minimiregler för djurvälfärd på samma sätt som i EU.

Generellt används vaccin och antibiotika i större utsträckning i dessa länder jämfört med i den svenska produktionen. Flera studier har till exempel visat en jämförelsevis hög förekomst av bakterier, däribland multiresistenta, i thailändsk kyckling. 

Nej till burar

Det säljs allt fler burar till kycklingproduktionen i världen men det finns begränsad insikt i var dessa burar används. Att föda upp kycklingar i burar innebär en ännu större inskränkning av deras naturliga beteende och behov.

När djuren hålls trångt och under dåliga förhållanden hanterar man det ofta genom massbehandling med antibiotika för att de inte ska bli sjuka. Det händer även att toppen på kycklingarnas näbb klipps av så att de inte ska hacka på varandra. Vi tycker att det är viktigt att användningen av burar försvinner och att kycklingarnas välfärd istället förbättras. 

Berätta för världen: