
Lär känna: Kycklingen
Känd som: Kyckling
Vetenskapligt namn: Gallus gallus domesticus
Förekomst: Över hela världen
Alla tamkycklingar stammar från den vilda djungelhönan som finns i södra Asien men de har levt med människor i över 5 000 år. Kycklingar är mycket mer intelligenta och känsliga än de flesta tror. Dessa klipska varelser är närmaste släkting till Tyrannosaurus Rex.
Kycklingar har också intressant benstruktur. De har fler ben än giraffen i halsen och alla deras ben är väldigt lätta. Några av dem är ihåliga och kallas "pneumatiska ben". De utgör delar av kycklingens andningssystem och samarbetar med lungorna för att kunna andas.
Precis som människor och många andra djur har kycklingar olika personligheter. En del är djärva och temperamentsfulla, medan andra är blyga och tillbakadragna. Dessa personligheter är avgörande för att hjälpa kycklingarna att hitta sin plats i "hackordningen".
Kycklingar har mycket god syn. De kan både se föremål på nära håll men också panorera och känner igen olika sorters färger, vilket hjälper dem när de letar mat. Intressant nog kan de skilja mellan främlingar och människor de känner.
Kycklingar utforskar stora områden när de letar efter mat, river upp jorden för att hitta frön och insekter. De varnar varandra vid möjlig fara och kommunicerar med över 30 olika läten. Tuppen brukar ofta ropa efter hönorna när han hittat mat, och hönor gör detsamma för att hjälpa sina kycklingar att äta.
Äggläggande hönor
Äggläggande hönor har avlats för hög äggprodukton. Varje höna lägger runt 300 ägg om året, sammanlagt runt xx i Sverige årligen. Det finns omkring x miljoner äggläggande hönor i Sverige. x miljoner av dem är i så kallad inredd bur, blabla. Hönor i industriell uppfödning får leva i ungefär 72 veckor och anses därefter improduktiva eller "uttjänta".
Slaktkycklingar
Broilers eller slaktkycklingar har blivit framavlade för att växa snabbt och nå "slaktvikt" så fort som möjligt. Och det är denna snabba tillväxt som utgör största välfärdsproblemet. En kyckling som väger 30 gram kan nå slaktvikt, runt två kilo, på så kort tid som 6 veckor.
Det motsvarar att ett nyfött människobarn på tre kilo skulle väga 300 kg på två månader. Kyckling är bland världens populäraste kött och runt 60 miljarder kycklingar föds upp varje år för sitt kött. I Sverige föds x miljoner slaktkycklingar upp i stallar med upp till x tusen kycklingar i varje. Många slaktkycklingar har större utrymme i ugnen än de hade när de levde.
Vad hotar kycklingar?
Runt två tredjedelar av alla slaktkycklingar som föds upp i värlsen (40 miljarder fåglar) hålls i industriell uppfödning med enormt stora men för djuren trånga anläggningar eller i små burar – och saknar ofta möjlighet att röra på sig, dagsljus och frisk luft. Dessa kycklingar lider under hela sitt korta liv.
Kycklingar är framavlade för att växa onaturligt snabbt och bli onaturligt stora. Genom denna ohälsosamt snabba tillväxt lider kycklingarna av bland annat:
- smärtsam hälta
- ansträngda hjärtan
- Sår och brännskador
När uppfödningen blir alltmer industrialiserad för att möta den ökande globala efterfrågan på kycklingkött avlas kycklingar för att växa tre gånger snabbare än "vanliga" raser på kort tid. Det medför enormt lidande för kycklingarna.
En industriell anläggning för kycklinguppfödning kan rymma tiotusentals fåglar. Denna extrema trängsel gör det svårt för kycklingarna att röra sig och bete sig naturligt, kan inte picka eller fälla ut vingarna.
De flesta industriella uppfödningsanläggningarna är kala förutom mat- och vattenbehållare. Kycklingarna kan inte bet sig naturligt, som att sitta (högt), leta efter mat, utforska och sandbada. Dessa aktiviteter skulle annars aktivera dem och hålla dem friska.
Kycklingar har synen som sin främsta källa för intryck och deras färgsinne är mycket välutvecklad och utformade för väl upplysta områden. Trots def år de flesta kycklingarna industriell uppfödning tillbringa livet i dystra tillslutna skjul utan dagsljus. Detta innebär at kycklingarna rör sig mindre och kan få benbesvär.
De onaturliga förhållandena i industriell uppfödning gör att kycklingar inte får bete sig naturligt och enligt sina instinkter. Det medför både psykiskt och fysiskt lidande.

Det här gör World Animal Protection
- Arbetar för detaljregler för mjölkkor i EU
- Arbetar för att det svenska beteskravet ska utökas så att det också gäller tjurar och kalvar och för att bönder ska uppmuntras att frivilligt ha sina djur ute under längre perioder
- Arbetar för att inga kor ska hållas fastbundna i Sverige utan i stället få gå i lösdrift
- Arbetar för att kor och kalvar i den svenska mjölkindustrin ska få vara tillsammans
- Arbetar för kameraövervakning i svenska slakterier
- Arbetar för att svenska banker ska införa djurvänliga riktlinjer för sin verksamhet


