Våra hemliga utredare avslöjar lidandet för slaktkycklingar i burar

22 december 2016

Att dokumentera hur mycket slaktkycklingar i bur lider är inte lätt. Att få komma in på anläggningarna kräver en massa planering och övertalning. Och när vi kom in blev vi skrämda av vad vi såg.

Du kan inte bara gå rakt in i en industriell kycklinguppfödning.

För att komma in behöver du ta reda på vilka uppfödningsmetoder de använder, bestämma vilka anläggningar du ska fokusera på och sedan bearbeta personerna som kan släppa in dig på anläggningen.

Vårt mål var att dokumentera lidandet i dessa system, så att vi kan skapa långsiktiga förbättringar genom vår kampanj, Change for chickens. Det var en långdragen och tung utmaning där många saker snabbt ändrades, den enda beständiga faktorn var det hemska lidandet som kycklingarna fick utstå på varje uppfödning som vi besökte.

Extremt lidande i bursystemen

Vi besökte buranläggningar i ett icke-europeiskt land. Varje anläggning hade 75 000-85 000 fåglar. Det fanns runt 130 djur i varje bur, 10 till 43 dagar gamla.

Vi filmade fåglar med rött, svullet och sårigt skinn efter att ha suttit på hårt plastgolv i burar. Några var av trängseln tvingade att stå på de ruttna liken efter sina döda burkamrater. I några fall hängde döda kycklingar utanför burarna. Det fanns även ruttnande kadaver på gödselbandet som går under burarna och samlar upp avföringen, som droppar ner genom gallergolven.

Oljudet från fåglarna, ventilationen och fläktar och den hemska stanken från kycklingarnas avfall är överväldigande. Förhållandena var så hemska att en av teammedlemmarna nästan kräktes och sade att det var det värsta djurplågeri han någonsin sett.

Vi fick höra att runt 60 fåglar dör varje dag. Hälften av fåglarna fick slaktas tidigt, så burarna högst upp var tomma, förutom en enda ensam fågel. Fåglarna i burarna nedanför väntade på sin tur att slaktas.

Det vi fick se var skoningslöst effektivt - de automatiska systemen tar hand om gödsel, ventilation, mat och vatten – men de är varken rena eller skonsamma.

Alla tre buranläggningar som vi besökte levererar till två större kycklingproducenter – en av dem har försökt komma in på EU:s marknad.

Varför vi behöver agera nu

Trots att bursystemen inte är tillåtna i EU har många länder, som Turkiet, Ryssland och Kina, använt burar för uppfödning av kycklingar. Europeiska företag som Big Dutchman tillverkar dem fortfarande och marknadsför dem i länder där de är tillåtna.  

Det är bekymmersamt att användningen av burar i länder där de inte är förbjudna kommer att fortsätta öka. Det beror på att efterfrågan av kycklingkött som magert och klimatsmart kött stiger i världen, och därför kämpar företag för att producera kycklingkött snabbare och billigare.

Eftersom kycklingar i burar tvingas lida så mycket anser vi att de inte har något berättigande i uppfödning. Även för er som bor i länder där burar inte är tillåtna är detta ett globalt problem som vi kan lösa. Vi kan stoppa spridningen av det. 

McDonald’s har redan sagt att de inte använder kött från kycklingar i bur. Om McDonald’s klarar sig utan burar, varför kan inte KFC, Burger King, Pizza Hut, Domino’s, Starbucks, Nando’s och Subway göra det?

Vi kan stoppa spridningen av bursystem nu. Skriv på vår namninsamling och uppmana dessa kända varumärken att hålla kött från kycklingar i bur borta från menyn >>

OBS! Detta vittnesmål har skrivits av en av våra utredare. Eftersom det finns stora risker med att avslöja förhållandena på dessa farmer har vi valt att skydda deras identitet.